Resultat

Under 2022 publicerades en vetenskaplig uppsats baserad på 53 års data. Du kan läsa den på Royal Entomological Societys webbplats (på engelska). En presentation på svenska finns i Fauna och Flora nr 3 2022

Här nedan visas variationen för en dryg 50-årsperiod vad gäller förekomst av de vanligaste av de räknade grupperna. Mer detaljrika diagram för samtliga räknade grupper finns här: Diagram samtliga grupper (PDF, 3 MB, öppnas i ny flik).

Fjällbjörkmätaren, Epirrita autumnata, var huvudanledning till att insekträkningarna startade. Larverna lever på björkbladen under ett par veckor just då vi räknar. De har som synes en mycket stor variation och topparna i förekomst kommer med 10-11 års mellanrum. Efter toppen i början av 2000-talet har det inte varit några riktigt tydliga toppar.

Tvåvingarna (flugor och myggor) förekommer i rätt stort antal på björkbladen men även här kan variationen mellan åren vara stor. Dock inget regelbundet mönster som hos fjällbjörkmätaren.

Bladlössen kan vissa år förekomma i otroligt stora mängder för att andra år vara nästan nere på noll.

Parasitsteklarna visar här två mycket oregelbundna toppar under perioden. Eftersom det rör sig om ett flertal arter är det svårt att tolka mönstret. Bland annat finns här parasiter på bladlöss och mätarlarver.

Gruppen trips visar också ett mönster med toppar. Här rör det sig troligen om en eller ett fåtal arter.

En sammanställning av samtliga räknade insektgrupper ger en viss bild av födotillgången för fåglarna. Variationen är stor, mest beroende på fjällbjörkmätarlarverna och bladlössen.

Metod

Fyra fasta provytor på 50x50 m finns markerade - tre i ängsbjörkskog på Valles och Kaissats sydsluttningar och en i hedbjörkskog i Kraipe, ca 15 km SO om Ammarnäs.

Varje år inventeras samtliga ytor sex gånger varvid 1000 kortskott på björkarna undersöks vid varje inventering. På slumpvis utvalda grenar på 0,5-2 m höjd, jämnt fördelade på ytan, räknas alla insekter och spindeldjur på ca 10-30 kortskott. Insekter som flyger bort när grenen vidrörs räknas såvida de går att bestämmas till grupp. Djur som sitter på själva grenen räknas inte. Inga insamlingar av djur bedrives under själva inventeringen. Flertalet av de insekter som påträffas på bladen kan inte artbestämmas i fält. Följaktligen är det grupper, inte arter, som räknas.

Provtagningen sker från det björkbladen har slagit ut helt och ca två veckor framåt (cirka 15-30 juni).

Vid insektinventeringen antecknas även väderdata enligt följande: Lufttemperaturen mätes i skuggan med en enkel termometer, upphängd ca 1,5 m över marken. Molnigheten uppskattas mätt i 8-delar molntäckt himmel. Vindstyrkan uppskattas med begreppen lugnt, svag, måttlig, frisk och hård vind. Eventuell nederbörd under inventeringen redovisas också.

Inventeringsytor

E1

Belägen ca 600 möh på sydsluttningen av fjället Valle, 7 km V om Ammarnäs. Koordinater: RN 7319096, 1514126

Topografiskt omfattar ytan en låg kulle, svagt sluttande mot S. I trädskiktet dominerar ganska glest stående 3-8 m höga fjällbjörkar, som sedan starten 1967 växt något och på vissa ställen har ett antal ungbjörkar vuxit upp. Därutöver finns enstaka rönnar och någon sälg. Buskskiktet består mest av enbuskar, ställvis vide. I det relativt rika fältskiktet överväger skogsnäva, fjälltolta, fjällviol, ekbräken, en fryle-art och några gräs. Ytan har under 2000-talet berikats med en Formica-myrstack.

E2

Belägen ca 560 möh på SO-sluttningen av fjället Kaissats en knapp mil V om Ammarnäs. Koordinater: RN 7318353, 1510872

Ytan sluttar måttligt ner mot den ca 100 m åt S belägna norra stranden av sjön Stora Tjulträsk. Trädskiktet består mest av glest stående, ganska höga och rakstammiga björkar samt några alar. Ungbjörkar har vuxit upp på vissa ställen sedan starten. I buskskiktet enstaka videbuskar som bildar tätare snår i ett fuktigare parti i NO. Stigen längs Tjulträsk genomkorsar ytan och en mindre jokk rinner genom den. Fältskiktet består i fuktigare partier av högörter som fjälltolta, fjällkvanne, smörbollar, kabbleka m m men även kärrviol, daggkåpa och diverse mossor. På torrare mark dominerar skogsnäva, mjölkört, fjällviol, smörbollar, tuvtåtel och fjällgröe.

E3

Belägen ca 650 möh högre upp på Kaissats S-sluttning NNV om E2. Koordinater: RN 7318745, 1510588

Inom ytan, som sluttar ganska starkt mot S, är marken tämligen torr utom i ett mindre, flackare parti längst i V. Fjällbjörk dominerar trädskiktet, dessutom finns några rönnar och en gran. I ytans östra del fanns vid inventeringarnas början (ytan påbörjades 1968) ett nästan trädlöst område i anslutning till ett hygge. Under senare år har på detta område och på hygget vuxit upp en tät skog av ungbjörkar, nu 2-4 m höga. Buskskikt med enbuskar och något vide i väster. Fältskiktet är ganska lågvuxet, mest fjällviol, rödblära, smörbollar, blåbär, ängssyra, kråkbär, gullris, fryle och några gräs.

E4

E4 var belägen ca 700 möh nära Kraipe renslakteri på NO-sluttningen av fjället Kuoltatjåkko, ca 15 km SO om Ammarnäs. Koordinater: RN 7305920, 1526460

Ytan låg i svag N-sluttning, marken var torr, med ett fuktigare stråk nedanför ett brantare parti i NO. Trädskikt av ganska låga, knotiga och glest växande björkar samt ett par granar. Låga enbuskar övervägde i buskskiktet, enstaka videbuskar i det fuktigare partiet. Fältskiktet var lågvuxet och artfattigt med gullris, ängssyra, kråkris, lummer och några gräs. Under larvtoppen på 1980-talet blev björkarna i ytan delvis kalätna och inventeringarna under några följande år fick sträcka sig utanför ytan för att hitta tillräckligt många kortskott. År 2001 stängslades området med E4-ytan in för att bli renskiljningsområde till renslakteriet. Ytan förstördes och 2002 lades en ersättningsyta, kallad E5, ut några hundra meter NO om E4.

E5

Ersättningsyta för E4 (se ovan). Vegetation och utseende på denna yta är i stort detsamma som för E4. Koordinater: RN 7306209, 1526626