Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fjällbjörkskogens insekter

Insekt-LUVRE

Inventering av insekter på fjällbjörk startade 1967 med huvudsyfte att få ett mått på variationen i mängd tillgänglig föda för insektätande fåglar i fjällbjörkskog. Dessutom ger inventeringen en bild av vilka insektgrupper som uppehåller sig på bladen av fjällbjörk i detta område, proportionerna mellan dessa grupper, hur antalet varierar år från år och skillnaden mellan två olika typer av fjällbjörkskog: ängs- och hedbjörkskogen.

Resultat

Här visas variationen under en 40-årsperiod vad gäller förekomst av de vanligaste av de räknade grupperna.

Graf över inventering av fjällbjörkmätaren.

Fjällbjörkmätaren, Epirrita autumnata, var huvudanledning till att insekträkningarna startade. Larverna lever på björkbladen under ett par veckor just då vi räknar. De har som synes en mycket stor variation och topparna i förekomst kommer med 10-11 års mellanrum. Den fjärde av våra räknade toppar påverkades av andra mätarlarver och ser därför något splittrad ut.

Graf över inventering av tvåvingar.

Tvåvingarna (flugor och myggor) förekommer i rätt stort antal på björkbladen men även här kan variationen mellan åren vara stor. Dock inget regelbundet mönster som hos fjällbjörkmätaren.

Graf över inventering av bladlöss.

Bladlössen kan vissa år förekomma i otroligt stora mängder för att andra år vara nästan nere på noll.

Graf över inventering av parasitsteklar.

Parasitsteklarna visar här två mycket oregelbundna toppar under perioden. Eftersom det rör sig om ett flertal arter är det svårt att tolka mönstret. Bland annat finns här parasiter på bladlöss och mätarlarver.

Graf över inventering av trips.

Gruppen trips visar också ett mönster med toppar. Här rör det sig troligen om en eller ett fåtal arter. De senaste tio åren har tripsarna varit fåtaliga.

Graf över inventering av samtliga grupper.

En sammanställning av samtliga räknade insektgrupper ger en viss bild av födotillgången för fåglarna. Variationen är stor, mest beroende på fjällbjörkmätarlarverna och bladlössen.

Metod

Fyra fasta provytor på 50x50 m finns markerade - tre i ängsbjörkskog på Valles och Kaissats sydsluttningar och en i hedbjörkskog i Kraipe, ca 15 km SO om Ammarnäs.

Varje år inventeras samtliga ytor sex gånger varvid 1000 kortskott på björkarna undersöks vid varje inventering. På slumpvis utvalda grenar på 0,5-2 m höjd, jämnt fördelade på ytan, räknas alla insekter och spindeldjur på ca 10-30 kortskott. Insekter som flyger bort när grenen vidrörs räknas såvida de går att bestämmas till grupp. Djur som sitter på själva grenen räknas inte. Inga insamlingar av djur bedrives under själva inventeringen. Flertalet av de insekter som påträffas på bladen kan inte artbestämmas i fält. Följaktligen är det grupper, inte arter, som räknas.

Provtagningen sker från det björkbladen har slagit ut helt och ca två veckor framåt (ca 15-30 juni).

Vid insektinventeringen antecknas även väderdata enligt följande: Lufttemperaturen mätes i skuggan med en enkel termometer, upphängd ca 1,5 m över marken. Molnigheten uppskattas mätt i 8-delar molntäckt himmel. Vindstyrkan uppskattas med begreppen lugnt, svag, måttlig, frisk och hård vind. Eventuell nederbörd under inventeringen redovisas också.

Inventeringsytor

E1

Belägen ca 600 möh på sydsluttningen av fjället Valle, 7 km V om Ammarnäs. Koordinater: RN 7319096, 1514126

Fjällbjörkar med undervegetation. Foto.
Inventeringsyta E1 med blick mot SV. Foto: Göran Andersson

Topografiskt omfattar ytan en låg kulle, svagt sluttande mot S. I trädskiktet dominerar ganska glest stående 3-8 m höga fjällbjörkar, som sedan starten 1967 växt något och på vissa ställen har ett antal ungbjörkar vuxit upp. Därutöver finns enstaka rönnar och någon sälg. Buskskiktet består mest av enbuskar, ställvis vide. I det relativt rika fältskiktet överväger skogsnäva, fjälltolta, fjällviol, ekbräken, en fryle-art och några gräs. Ytan har under 2000-talet berikats med en Formica-myrstack.

E2

Belägen ca 560 möh på SO-sluttningen av fjället Kaissats en knapp mil V om Ammarnäs. Koordinater: RN 7318353, 1510872

Undervegetation i fjällbjörkskog med en lite bäck. Foto.
Inventeringsyta E2 med en jokk. Vy mot N. Foto: Göran Andersson

Ytan sluttar måttligt ner mot den ca 100 m åt S belägna norra stranden av sjön Stora Tjulträsk. Trädskiktet består mest av glest stående, ganska höga och rakstammiga björkar samt några alar. Ungbjörkar har vuxit upp på vissa ställen sedan starten. I buskskiktet enstaka videbuskar som bildar tätare snår i ett fuktigare parti i NO. Stigen längs Tjulträsk genomkorsar ytan och en mindre jokk rinner genom den. Fältskiktet består i fuktigare partier av högörter som fjälltolta, fjällkvanne, smörbollar, kabbleka m m men även kärrviol, daggkåpa och diverse mossor. På torrare mark dominerar skogsnäva, mjölkört, fjällviol, smörbollar, tuvtåtel och fjällgröe.

E3

Belägen ca 650 möh högre upp på Kaissats S-sluttning NNV om E2. Koordinater: RN 7318745, 1510588

Snår med unga fjällbjörkar. Foto.
Inventeringsyta E3 med blick mot NV. Foto: Göran Andersson

Inom ytan, som sluttar ganska starkt mot S, är marken tämligen torr utom i ett mindre, flackare parti längst i V. Fjällbjörk dominerar trädskiktet, dessutom finns några rönnar och en gran. I ytans östra del fanns vid inventeringarnas början (ytan påbörjades 1968) ett nästan trädlöst område i anslutning till ett hygge. Under senare år har på detta område och på hygget vuxit upp en tät skog av ungbjörkar, nu 2-4 m höga. Buskskikt med enbuskar och något vide i väster. Fältskiktet är ganska lågvuxet, mest fjällviol, rödblära, smörbollar, blåbär, ängssyra, kråkbär, gullris, fryle och några gräs.

E4

E4 var belägen ca 700 möh nära Kraipe renslakteri på NO-sluttningen av fjället Kuoltatjåkko, ca 15 km SO om Ammarnäs. Koordinater: RN 7305920, 1526460

Ytan låg i svag N-sluttning, marken var torr, med ett fuktigare stråk nedanför ett brantare parti i NO. Trädskikt av ganska låga, knotiga och glest växande björkar samt ett par granar. Låga enbuskar övervägde i buskskiktet, enstaka videbuskar i det fuktigare partiet. Fältskiktet var lågvuxet och artfattigt med gullris, ängssyra, kråkris, lummer och några gräs. Under larvtoppen på 1980-talet blev björkarna i ytan delvis kalätna och inventeringarna under några följande år fick sträcka sig utanför ytan för att hitta tillräckligt många kortskott. År 2001 stängslades området med E4-ytan in för att bli renskiljningsområde till renslakteriet. Ytan förstördes och 2002 lades en ersättningsyta, kallad E5, ut några hundra meter NO om E4.

E5

En fjällbjörk med plastband runt stammen. Foto.
Inventeringsyta E5. Ytorna avgränsas med blå-gula plastband. Foto: Göran Andersson

Ersättningsyta för E4 (se ovan). Vegetation och utseende på denna yta är i stort detsamma som för E4. Koordinater: RN 7306209, 1526626

Fjällbjörkmätarlarv

Två björkblad. På ett sitter en grön larv. Foto.
Ett kortskott på fjällbjörk med en fjällbjörkmätarlarv. Foto: Göran Andersson.