Efter häckningen
Post-LUVRE – den bråda tiden mellan häckning och bortflyttning
Trots att fågelsången tystnat i fjällbjörkskogen råder i juli och augusti febril aktivitet bland fåglarna. Det är mycket som skall hinnas med innan höstflyttningen kan påbörjas, både för ungarna och deras föräldrar.
Hur många häckande fåglar finns det?
Vår fångst av vuxna fåglar fungerar som ett komplement till LUVREs inventeringar av sjungande fåglar. För bergfinken brukar antalet fångade vuxna fåglar i juli och augusti stämma väl överens med hur många som räknats tidigare i juni.
Hur gick årets häckning?
Det kan vi mäta på två sätt. Antalet fångade ungfåglar per fångad vuxen fågel indikerar hur många ungar varje par fått ut. För vissa arter är antalet vuxna fåglar dock inte tillräckligt stort. Då kan man använda antalet fångade ungfåglar i sig som ett mått på hur häckningen gått för hela populationen.
Ruggningens förlopp
När de vuxna fåglarna lämnat sina ungar börjar de omedelbart att rugga. Samtliga fjädrar måste bytas innan bortflyttningen. De arter som skall flytta till tropiska områden i Afrika och Asien har mest bråttom. Några av dem ruggar så snabbt att de nästan förlorar flygförmågan. Även ungfåglarna ruggar innan de lämnar fjällen, men oftast bara kroppsfjädrarna.
Fettupplagring inför höstflyttningen?
Åtminstone ungfåglarna har svårt att finna tillräckligt med mat för att klara av både den energikrävande ruggningen och fettpålagringen inför bortflyttningen. De flesta fåglarna lämnar därför fjällen med mycket små energireserver och köldknäppar tär svårt på fåglarnas fettreserver.
Vad säger våra data?
Drygt 40 000 fåglar har fångats genom åren.
- Observerade fåglar 1983-2019
- Ringmärkta fåglar 1983-2019
- Återfynd av ringmärkta fåglar
Mer om projektet
Syfte och historik
I detta delprojekt studerar vi flera viktiga parametrar hos fjällbjörkskogens fåglar under perioden som följer omedelbart efter häckningen. Av intresse är:
- populationsstorlek
- häckningsframgång
- ruggningens (fjäderbytets) förlopp hos gamla och unga fåglar
- fettupplagringen som förberedelse inför bortflyttning och övervintring
Grunden i Post-LUVREs verksamhet utgörs av nätfångst och ringmärkning av fåglar i fjällbjörkskogen vid sjön Tjulträsks östra strand, i området där Tjulån rinner ut från sjön. Projektet inleddes 1983 och sedan 1984 är fångsten standardiserad (se nedan).
Metodik
Vi använder 22 olika slöjnät (specialgjorda för fågelfångst), med en längd av 6, 9 eller 12 meter. Näten spänns upp mellan cirka 3 meter höga stolpar. Flera nät sitter tillsamman i grupper och bildar på detta sätt längre enheter. Näten har suttit på samma platser sedan 1984. Vi för också dagbok över vilka arter som ses varje dag, en viktig informationskälla för arter som inte fångas.
Vi börjar fångsten 15 juli och fortsätter till minst 15 augusti (ett par år har fångstperioden varit någon dag kortare). I mitten av augusti har de flesta av skogens flyttfåglar lämnat området. Fångsten pågår dagligen från klockan 07 på morgonen till klockan 13, då fåglarnas rörelser i området normalt klingat ut. Vid mycket god fågelförekomst, eller om fångsten inte kunnat påbörjas tidigare på grund av regn, fångas det även senare på eftermiddagen. Vid dålig väderlek, hård blåst eller regn, ställs hela eller delar av fångsten in. Infångade fåglar ringmärks och vidare registreras kön, ålder, ruggningsstatus, vikt/fettstatus samt storlek (vinglängd).
Post-LUVRE
I detta delprojekt, kallat "Post-LUVRE", studerar vi flera viktiga delar av fjällbjörkskogens fåglars liv under perioden omedelbart efter häckningen. Av intresse är hur många häckande fåglar som finns, hur häckningen har gått, ruggningens (fjäderbytets) förlopp hos gamla och unga fåglar, samt fettupplagringen som förberedelse inför bortflyttning och övervintring. Basen i verksamheten är fångst och ringmärkning i trakterna av sjön Tjulträsk, några km väster om Ammarnäs by.